lista

TIDSFÖRDRIV


Du är kär nu - nej! (usch tänkte jag skriva men det skulle väl låta lite väl bittert)
Du har sårat nån så de börjat gråta - nej tror jag nog inte
Nån har sårat dig så du börjat gråta - en eller två tårar har väl kankse fallit
Du har haft ett förhållande som varade över 10 månader - Nej
Du har haft ett förhållande som varade över ett år -Nej
Du har haft ett förhållande som varade över två år - Ja

ÄRLIGHET

Jag har gjort något som jag lovat någon annan att inte göra - Inget allvarligt iallafall
Jag har gjort något som jag lovat mig själv att inte göra - fröken utan karaktär hoho
Jag har smygit ut utan lov - Nej inte behövt de
Jag har ljugit om var jag är för mina föräldrar - men det har jag däremot gjort!
Jag har en hemlighet som ingen vet - Ja
Jag har fuskat i ett spel - Nej, vinner endå
Jag har struntat i ett prov - NEJ!

DÅLIGA TIDER

Jag har druckit alkohol - Har hänt
Jag dricker mig berusad minst än en gång i månaden - mer än 12 ggr per år? jo det gör jag nog
Jag kan inte svälja piller - jo det kan jag!
har tagit mediciner mot depression - nej aldrig någonsin
Jag har anorexi och/eller bulimi - nej
Jag har sovit en hel dag utan att ha behövt det - nej jag behövermina sovtimmar
Jag har vaknat gråtande - ja, men det var ett tag sen
Jag har somnat gråtande - gud vad jag gråter hit och dit

DÖDEN
Jag hatar begravningar - ja, eftersom det betyder att någon dött. men dom är oftast fina om man bortser från det.
Jag har sett någon dö - NEJ
Någon nära till mig har försökt begå självmord - Nej. and DONT DO IT
Någon nära till mig har begått självmord - nej och igen DONT DO IT


ERFARENHETER
Jag har tappat bort mig i min hemstad - Nej skulle aldrig hända
Jag har sett en fallande stjärna - åh ja de har jag
Jag har önskat då jag sett en fallande stjärna - ÓM jag har!
Jag har varit på en offentlig plats i min pyjamas - ja har jag säkert :)
Jag har tryckt på alla knappar i en hiss - nej, men kul idé
Har sparkat en kille mellan benen -har jag säkert gjort av misstag, förlåt i sånt fall!!
Har hoppat fallskärm från ett flygplan - Nej men kul sak att säga att man gjort, men inte lika kul när mna väl gör det...
Har lekt sanning eller konsekvens - yes

Druckit en hel liter mjölk på en timme - ja men nu är jag antagligen intolerant
Jag har medverkat i en teater - ja :D
Har träffat någon från internet i det a verkliga livet - nej...? kommer itne ihåg faktiskt :P
Du har fångat en snöflinga med tungan - ja! men frå man inte mask då?
Jag har suttit på ett tak på natten - ja =)
Jag har åkt taxi - Ja
Jag har ätit sushi- ja love it
Jag har åkt snowboard - typ 18 meter, men ja


Backward baby

Blev sugen på att blogga nu när min vän Amanda har startat sin blogg www.backwarded.blogg.se. Hon var en av andledningarna till varför jag skriver här, hon tycker att det vore roligt att läsa vad jag har och tänka på i min något knäppa (enligt henne) hjärna. Men egentligen är det inte så roligt att läsa om mitt liv, för jag blir äckligt sentimental och djup när jag skriver och jag lider av prestationsångest att det bara skriker om det. Jag är så rädd för att inte det jag skriver ska vara bra nog, roligt nog eller tillräckligt fyndigt och rädd för att någon ska förlöjliga det jag skriver. Men vad jag alltid har trott på är att man ska göra det man är rädd för för att stärka sig själv. Därför var mitt nyårslöfte iår att jag varje dag ska göra något som jag tycker är jobbigt. Det kan vara småsaker som att ringa ett jobbigt samtal till att göra nått som jag tycker är riktigt läskigt! Nästa mål ar att rida, för det har jag varit rädd för en tid nu.

Jag bloggar ju om livet väsentlgieheter och onödigheter i ren allmännhet, och det var faktiskt inte bara på grund av Amanda som jag startade bloggen. Jag startade den för att jag skulle skriva om min käkoperation. Dels för att jag inte ville glömma bort,och dels för att andra som ska göra den skulle kunna läsa om det.

Tyvärr kan jag inte skriva sådär fluffigt och enkelt, och bara skriva om min dag.. Jag är för svår och invecklad för det. Förresten har jag typ dyslxi på mendingsbyggnad. Och när jag har tråkigt googlar jag svåra ord.

Peace

utmaning

Berätta 10 sanningar om dig själv!

1. jag tycker listor är ett roligt tidsfördriv
 2. Jag hatar XD smilisen
3. jag låtsas arbeta flitigt på min praktik men egentlgien så är jag inne på facebook så fort min chef inte ser..
4. ..facebook är förövrigt en sida jag spenderar alldeless för mycket tid på...
5. Jag vet vad livets mening är
6. Jag har ett grymt minne
7. Jag tycker inte om att prata i telefon
8. mina ögonfransar är 9,5 mm långa
 9. alltså lika långa som min framtand som är 9 mm
10. mätte nyss med linjalen för jag visste itne vad jag skulle skriva

This was fun. Jag utmanar hela internet. puss!

here's the truth about the truth

                                                              





                                                               "No matter how hard we try to ignore or deny it,
                                                                eventually the lies fall away, whether we like it 
                                                                or not. But here's the truth about the truth: 
                                                                The truth freaking hurts. So we lie."








- Meredith Grey

regn


du sa du behövde tid.

trött

de senaste dagarna /veckorna har jag känt mig trött. Bara vanligt jävla tröttet i hela kroppen. Men den här veckan har varit värre än någonsin! Började i måndags med att sova 19 timmar, asskönt. Men lika trött ändå. Googlade trötthet (googlar alltid när något är fel i min kropp) och som vanligt så visade de sig att jag lider av både skrumplever, mjältförlust och diafragmabukspotelgrej vilket innebär att jag kan falla plask ned och dö vilken dag som helst.

Nej riktigt så illa är det faktiskt inte. KLart man är trött, vinter för fan, alla är trötta! ska försöka sova åtminsitode 8 timmar per natt oc a regelbundna gå och lägga mig tid. Sen ska jag äta mycket grönsaker och dricka vatten. Försöka motionera så mycket som möjligt och sluta stressa. verkligen försöka komma in i någon slags hälsocirkel... läskigt, låter som en sekt. Jag trro ajg ar blivit lite av en ypokondriker, ska se om det hjälper att försöka ta det lugnt och så innan jag brusar upp mig och börjar jiddra om blodbrist och hjärninneinflammation!

Men att jag somnar på både tunnelbana och buss verkar vara mer regel än tillf'älliget tese days! mer enregi tack! puss nu ska jag baka bullar och äta deg. puss


18,5 år

Nu är det ett bra tag sen jag skrev, ett par veckor måste det vara iaf.  So, back on track, åtminsitonde för en liten stund, för snart ska jag över till grannen och var barnvakt.  Brukar jobba minst 4 timmar i månaden där... inte mycket, måste verklgien skaffa ett till jobb. Fast kruxet är ju atrt det är jobbigt. Fast nu har jag levt på sparlåga i flera månader, så det ärverklgien dags att göra något åt saken! Mycket roligare att ha lite pengar ju! Nu gnäller man över att man itne har några pengar, och sen när man jobbar så gnäller man över hur jobbigt det är! alltid är det något. Ska nog höra på konsum eller något om man kan får jobba på söndagar eller något.

Mer som har hänt är att jag har fått klippa upp ståltråden!! wohooo. fastjag har haft lite problem med att äta den här veckan så känns det förbannat bra måste jag säga! ska köra med gummisnoddar en månad och sen tandställning fram tills sommarn och sen om jag har tur så tas den bort innan studenten! Kommer vara sålycklig den dagen. Men än så länge så får jag kämpa på med det här... tur att man är rutinerad på den fronten...

Imorgon är det fredag och det är den dagen man gillar som bäst (kyckling på fredag tralala) ska ut med Charlotte och rebecca och några av deras classmates. sen så får man se vad man hittar på restan av helgen :) kankse ska träffa någon far away friend... var länge sen.. får kuckla lite. saltarö på söndag blir det iaf.. om man inte ska vara hos mamma en vecka till.. inte alltid lätt att vara skillsmässobarn.

Justde, idag är det den 29de = 18 år och 6 månader! grattis till mig och sofie :) alltså är det mindre än 6 månader kvar till sommaren... de går snabbt nu.


döden dö

Började tänka lite på döden. För ja jag tycker döden är läskig, börjar alltid gråta när jag läser om döden. eller jag börjar alltid gråta när jag läser om människor som har förlorat någon närstående. usch nu vill jag inte prata mer om det här! Mamma brukar berätta att när Astrid Lindgren pratad med sin syster i telefon, det här var alltså runt hennes sista år i livet, så brukade dom alltid börja samtalen med att säga Döden dö, för få att pratet om döden överstökat liksom. NOG OM DETTA!

peace!

sådär ja

maj
Mysig månad! plugg uppe i vanadisparken, nationella prov, sol och vårpromenader!

Juni
Bästa månaden! börjar med att åka till Grekland med vanliga resegänget, sen skolavslutning och några dagar senare åker jnag ner till skåne med charlotte och har det skönt :) kommer hem och firar midsommar på saltarö och några dagar senare är det dags för borlänge och PEACE AND LOVE! skulle kunna skrivA hur mycket som helst om festivalen men kan bara säga att det var grymt bra!
Var hemma 5 dagar totalt i hela juni, vilket säger en hel del!

Juli
Sommar på riktigt. Öland och stranden och solen var vad som gällde! Fyllde 18!

Augusti
Hejdå sommaren typ.

September
Var på både millencollin och moneybrother på grönan. jag sofie och elvira var på personalfest på stadion som slutade i spåret med elbilen och fortsatte hela vägen ut till  lidingö hos ella!
Var på "kick-off" med skolan och den kan beskrivas med mygg, kallt, regn och outhärdligt.
Var ute med olika människor, och det var kul :)

Oktober
Tove fyller år, vilket var det enda roliga den här månaden eftersom jag åkte på körtelfeber och låg hemma hela månaden. Operationen ställdes in och jag kollade på 4 säsonger av entourage.

November
Klarar körkortet!!! Många filmkvällar, beror på att KFen har kört slut på min kropp!

December
Första halvan av månaden går ut på att inte bli frisk, äta massa goda saker och köpa julklappar i tid!
Andra halvan innebär operation, pencilin och svullnad... och en massa jävla soppa! meen julen var mysig och nyår trevligt.  2009 here I come!

resumé

Ska skriva en årsresumé , för att inte glömma det gångna året 2008!

Januari
Året började hos charlotte, började bra men återgick i kaos redan första natten. Veronica på stureplan, sen maria pol, sen kom angelica, sen kom inte sofie hem och allt var en röra. Men det ordnade sig och blev bra, men trots det fick jag ingen riktig ro i kroppen. Efter att ha pratat med sofie så bestämde jag mig för att ha som nyårslöfte att försökta vara med öppen med hur jag mår och känner mig. Var hos amanda för första gången vilket var kul. fick ett mentalt breakdown tandläkaren. sen får vi inte glömma sofies nybokajen., och inte heller ellas "snart börjar skolan" fest. bestämde mig för att följa med till spanien.

Februari
Sofie kissade på sibyllegatan och annars händer det inte så mycket. Fick ett oväntat sms på¨alla hjärtans dag. Åker till spanien med charlotte, dennis och emmelie. En galen och spårade resa, kankse lite för spårad. Men roligt var det iallafall!

Mars
Börjar på en prakitk som får tiden att stanna av tristess och är där i tre veckor innan det är dags för påsklov. Charlotte fyller 18 och det firas ordentligt. jag och rebecca skriver en vacker dikt till hennes ära. Några dagar senare fyller veronica år och det firas med middag hemma och chill nere på dagis med vi fyra, martina, miller robban och lucas. Inte lika partyfylld som charlottes med minst lika rolig. Sen är det till åre och den här gången följde martina med familj med och robert och miller. Sol varje dag och många skratt så det var hur underbart som helst.

April
Våren börjar komma och jag börjar månaden med att gå på maskerad med sarah och amanda. Sen festen ute på Elfvik där vi firade att ella, elvira och david fyllde 18 år!  sen hände det inte så mycket mer, skola och vårvärme var vad som gällde, kom ju tillbaka till skolan efter at tha varit borta i 6 veckor med praktik och alla lov.

skriver klart sen, kom på att det är parlamentet nu. 

fortsättning

Operationen; del två av sjukhusvistelsen.

Tisdagen började med att jag fick komma upp till avdelning 36 strax innan lunch. Vad svårt det är att komma ihåg allt nu såhär en vecka efter, men iaf så kommer jag ihåg att alla slangar skulle ur kroppen. Det alldra värsta var när dom ksulle dra upp slangen som jag hade från näsan ner i magen och som var till för att sunga bort blod som kom ner i magen. Från näsan till magsäcken är nästan en meter, och när dom drog i den så kändes det som om dom drog upp hela magen tillsammans med slangen. usch. Sjuksköterskan hade utlovoat att det skulle bli lättare att andas när slangarna var borta, men jag kände knappt någon skillnad. började dricka lite vatten och det gick över förväntan.
Behövde gå på toaletten, tvätta av mig och så vidare så jag gick på toaletten för första gången och såg mig i spegeln. Var väldigt förberedd på hur jag skulle se ut så jag fick inte så stor chock. Sa hej till min spegelbild och försökte tvätta bort det ingrodda blodet i hårfästet och kring munnen ( ej lyckat resultat, fick snare duscha 4ggr hemma sen för att det skulle försvinna).

By The Way - tack för alla fina sms, fick inte ha någon mobil när jag låg på uppvaket, men det var fantastisk roligt att läsa alla sms sen när jag kom upp på avdelningen.

Vid två kom mamma in och jag var så glad att se henne. Hon babblade på och efter någon timme kom mina systrar + systerdotter. Trodde inte jag skulle orka med något besök eftersom jag var väldigt trött efter narkosen, så jag hade tackat nej till besök, men helt plötsligt runt 4 snåret så döck Sarah, Amanda och tove in på rummet. blev jätteglad! trodde det skulle kännas jätte jobbigt förmig att dom skulle se mig när jag var sådär sliten och svullen, men jag blev bara glad. Ännu bättre när dom hade typ världen finaste present med sig.  Mina besökare blev nog lite skärrade av att se mig sådär svullen och dan, men det kändes fint att dom kom in för min skull ändå.

Vid 5 åkte mina systrar och vännerna hem, och mamma väntade tills klockan 6 då pappa kom in. plötsligt kände jagmig som ett barn, men när mamma skulle gå så blev jag jätte ledsen. Känndes lite bortskämt mot pappa som satt med mig ända fram till 7 men jag ville hellre att mamma skulle vara där. Detvar verkligen jätte jobbigt när alla åkte, kände mig ensam när jag låg där på sjukhuset. Drack lite saft soppa och försökte läsa, men egentligen väntade jag bara på att natten skulle vara över.

Sen började den hemskaste natten på länge. Usch det var det värsta jag vartmed om tror jag, verkligen allting var fel. Jag kunde inte sova, hur mkt jag än försökte. Kände mig ensam och isolerad från verkligeheten, och jag ville bara sova men jag kunde hitta ett bra sätt att ligga på. på rygg kan jag inte sova och om jag la mig på sidan kunde jag inte sova på käken. klockan tickade extremt sakta vid det här laget. fösökte tänka att det bara var en natt, men det kändes som världen längsta natt. Hade en äcklig sjuklig smak i munnen, och samtidigt var jag torr enda ner i halsen, näsan var helt igentäppt och jag fick inte snyta mig. jag hade som en slempropp i bröstet som gjorde att jag knappt kunde andas. allt var bara fel och tror att när klockan blev 2 någonting så insåg jag att jag inte skulle kunna sova. fick någon sort panikattack när jag insåg att jag inte kunde röra munnen och fick för mig att jag inte kunde andas, och jag kände mig ännu mer ensam och började gråta och hyperventilera. tog ett bra tag att lugna ner sig, sjuksköterkorna var iaf väldigt snälla (fast då var dom dumma i huvudet som tyckte att jag skulle ta nässpray när jag inte kunde andas. ) Vid just den här tidpunken kändes fem veckor med fixarade käkar en evighet, och om jag skulle kunnat så skulle jag ha gett upp. men det var ju lite sent att ändra sig.

Men tillslut kom endå morgonen. Dom lovade att jag kankse skulle få komma hem då, alltså onsdagen och jag hoppades verklgien att jag skulle få det, ville inte vara kvar en minut till på det där hemska stället! kl 11 fick jag åka ner till käkcentrum och träffa carina, min kirurg. hon spolade rent och sa att jag fick åka hem. blev så glad. ringde pappa direkt och en timme senare fick jag lämna sös. tack gode gud.

Det var så skönt att komma hem, fortfarande var det jobbigt och så, men jag var iallafall hemma!

Fortsätter skriva mer sen, om återbesöken och illamående och om mina älskade soppor!




en vecka senare

okej, nu har det gått en vecka sen operationen. fy fan vilken jävla vecka. men jag har tgit det dag för dag och timme för timme och det har ju funkat rätt bra. Hemska dagar på sjukhus, sömnlösa nätter, slangar i näsan osv har det tagit.

så här var det, måste skriva för annars kankse jag inte kommer ihåg.

Måndag
Vaknade kvart i 5 på måndagen och drack lite äppeljucie (fick inte dricka något efter klockan 5 på morgonen och hade fastat sen kl 00.00). Sen hoppade jag in  dushen och tvättade håret osv som man skulle, gjorde mig iordning (väska packad dagen innan) coh sne var det bara att ge sig iväg till Södersjukhuset.
När vi kom dit så åkte i upp till avdelning 36, fick sitta och vänta där ett tag och sen kom sjuksköterskan och jag fick gå in i ett rum och ta blodprov. sen fick jag gå på toaletten och sedan byta om till operationskläder och krypa ner i sängen. Sjuksköterskan skjutsade ner mig till käkcentrum/operationssalen, vilket kändes jätte larvigt med tanke på att jag kunde ju gå själv.. men man måste ju vara helt bakeriefri så jag fick tydligen inte nudda golvet eller ngt sådant.
Nere på käkcentrum så stoppade dom saker i näsan som skulle fria luftvägarna och göra det lättare att andas. Fick en kanyl i handen. Sen flätade dom mitt hår och jag fick sätta på mig en mössa, och sen var det inte mkt annat att göra än att hoppa över på operationsbordet. Konstgit att dom inte ens frågade om jag ville ha lugnande medel! inte för jag behövde det, men det skulle ju känts skönt att haft!
På operationsbordet kollade dom blodtryck, och sen fick jag ett medel som "du kommer känna dig lite snurrig av", vadå snurrig tänkte jag och ögonblicket senare så var det om jag var på ett gungande hav! sen sprutade dom i sömnmedlet och jag fick räkna baklänges från 10.

Det första jag minns efter nedräkningen var när dom väckte mig ur narkosen. Det enda jag kommer ihåg var att jag kollade på den gröna klockan och att den visade på kvart över 2. typiskt mig, tillcohmed när jag knapt vet vad som är uppochner så ska jag ha en sån jävla koll på allt.
När jag vaknar upp nästa gågn är jag på uppvaket, mitt emot skåp 1001 och 1002 för att var exakt. mamma är där och sjuksköterskor och dom undrar hur mkt ont jag har på en skala mellan 1-10, tror att jag sa typ 7 och då fick jag morfin. några minuter sernare fick ajg frågan igen och då svarade jag 5. fick mer morfin. samma fråga, svar 3. mer morfin. tillslut kännde jag hur benen svajade skönt och då somnade jag. vaknade 1,5 timmar senare, fick mer morfin, somnade. Det som var jobbigast var inte att jag hade ont, det fick jag ju morfin mot, utan det jobbigaste var att jag hade slangar i näsan och att jag var "slemmig" i halsen så jag kunde knappt andas kändes det som. Vid den här tiden kunde jag inte prata, var aldeless för svullen och trött, så jag hade ett block som jag skrev i. saker som jag skrev var bla. "slempropp i halsen kan inte andas" och "jag är rädd att jag ska kvävas av mitt eget slem och jag somnar". en hemsk natt, jag sov inte så bra, var torr i munnen, snorig osv.

På uppvaket var jag över natten och sen på tidagen fick jag komma upp på andelningen.
Skriver om resten av sjukhusvistelsen senare! ciao!

nu kör vi!

Imorgon är min operation som jag har väntat så länge på. Är sjukt nervös, tror inte riktigt att någon kan förstå hur det känns... just nu är jag hundra procent fokuserad på just det här, nu och imorgon och den kommande månaden. inte bara att dom ska såga upp min käke, utan hur kommer det bli? kommer det göra ont? hur kommer det kännas att vakna upp med ihopsatta käkar? men det här kommer bli bra. alla jag har hört om har blivit nöjda. inte för att det är någon garanti för att jag kommer bli det,men det känns i alla fall lite bättre när jag tänker så.

Och jag som brukar ha svårt att lita på folk, lägger allt i händerna på kirurgerna! Det är vågat tycker jag haha, men å andra sidan så har jag hört att den ena av kirurgerna ska vara den bästa käkkirurgen i hela Sverige, och den andra är väldigt noggrann har jag förstått efter alla extra timmar på Sös.

Det här är det största beslutet jag har tagit i mitt liv, eftersom det inte var en akut oeration på liv och död så har det varit extra svårt. Underbettet har varit mitt största komplex, trots att människor brukar säga att det knappt syns så känns det somom alla fukos ligger där. när man pratar känns det som om allas blickar dras mot ens mun. usch. men jag har ändå lärt mig att leva med det på något sätt och bryr mig inte lika mycket som jag brukade. Men jag tänker ändå på det, flera gånger varje dag. Sen det där med att inte kunna bita av, känns som om man trycker i sig maten istället för att äta. kladdigt och äckligt blir det. det är det som kommer bli alldra skönast, jag kommer kunna bita av och tugga! tillochmed tacos!!!!!

Imorgon vid den här tiden kommer jag alltså inte längre ha kvar mitt underbett, utan kommer ha ett normalt bett. Dock ihopfixerade, med hål längst fram så jag kan stoppa in ett sugrör!

Nej nu kör vi, kommer aldrig vara så förberedd som jag är nu! I'll keep you update.. kommer antagligen hem onsdag, eller torsdag... vem vet.. hoppas på det bästa nu. Byebye underbett. puss

ta en överdos, skära upp handlederna och hänga mig

hemma från steg igen, fy fan vad bra det var! träffade rakt i hjärtat. i väntan på wilson var jättebra, spelad av david och håkan. kryptiskt och ett öppet slut. men måste säga att  4.48 var bäst ändå. handlar om en deprimerad kvinna, kanske en lite av en självbiografi eller vad det heter, Sarah kanes skrev klart pjäsen några dagar innan hon begick självmord. inte logisk men jätte bra. fem stjärnor. fem plus i kanten, fem av fem tosters.

såg fadermordet i tisdags. lilla söta syster var bäst. såklart. 

imorgon är det alltså sista skoldagen för året för moi. och nu är jag så trött att jag snart somnar med datorn i famnen (har hänt!!!).  natti natti

steg

nu ska jag till stockholms estetiska gymnasium och kolla på teatertreornas föreställningar. då kan vad som helst hända..! kankse blire en cheesburgers på donken innan, men bara för att min läkare har ordinerat det till mig. På riktigt! "Ät mkt mat som du gilla nu" sa min kirurg :) fast hon på 36:an sa iofs att jag skulle äta nyttig mat.... 

herregud 4 dagar kvar till min operation... kommer antagligen sitta som ett fån här inne och skriva 15 inlägg om dagen efter det....eller nått
men först STEG, ciao!

RSS 2.0